Sven Lagerströms bok, utgiven av SAC 1984, Federativs förlag.
Denna bok är alltså SAC:s egen utgivna bok. Det som står i den är representativt för SAC.
15,64: Syndikalismen har en materialistisk historieuppfattning.
Dvs, allt inklusive människan är produkt av sin miljö.
67: SAC:s utbildningsfederation organiserar både elever och personal
Men det är oklart om det innebär även rektorer och skolledning. Vilket långt senare, runt 2010, har lett till konflikter med Umeås universitetsledning och deras universitetssektion. Får ledningen vara medlemmar i SAC? Ja säger lokalavdelningen, nej säger centralinstansen.
71: ”det rättvisa systemet måste vara lön efter behov”
I syndikalisternas drömsamhälle skall man alltså få utan att bidra tillbaka. Att alla har ”rätt” till allt utan motprestation. Inte konstigt att SAC i så stor del består av arbetsskygga och samhällsparasiter. Många av dem är dessutom missbrukare och kriminella. Det jag ogillar mest med människor som syndikalister och anarkister är inte bara att de anser sig ha ”rätt” att ta resurser från andra människor – det gör bidragstagare och kriminella också. Utan att de skapar en ideologi, en lära som på något sätt skall rättfärdiga detta. I någon mening är detta det mest motbjudande med dem.
Naturligtvis gäller inte det när de själva skall betala. När SAC:s anställda blev avskedade ville de har kvar sina jobb för sin försörjnings skull, men SAC ryckte på axlarna och sade till dem att dra. De fick inte efter sitt ”behov” hur mycket det än står i läroböckerna.
75: Istället för fängelser och straff skall man ha social tryck som får människor att uppföra sig; det här kan förstås utvecklas till förtryck. Hur stoppa förtrycket eller dra gränser mellan acceptabelt socialt ogillande och ren lynchjustis och mobbmentalitet vet ej syndikalisterna, säger Sven Lagerström.
Ett annat sätt att säga att syndikalismen och syndikalisterna har inga svar på någonting! Det är rätt fascinerande att de har hållit på i etthundrafemtio år och fortfarande inte har ett enda svar på en enda fråga om en enda sak.
76: Ett syndikalistiskt samhälle kommer ”förmodligen” att behöva ett polisväsen.
I sin diffusa utsaga visar Sven Lagerström att han tar parti för de kriminella. För övrigt säger han emot sig själv och sin tidigare kommentar om ett ”socialt tryck” som skall hålla reda på de orättfärdiga.
79,80,81: Lagerström talar om ägandet i ett syndikalistiskt samhälle: Allt skall ägas av kommunerna och stå till allas förfogande. Alla har lika rätt att använda allt för sina ”behov”, och får inte förstöra det.
Vad händer om någon gör det då? Tex släpper ut föroreningar i luften utan att lägga ner de resurser samhället anser är rimliga för att rena utsläppen? Om fabriken lägger ner två miljoner per år på rening och ”samhället” tycker de skall lägga ner tre miljoner och dra in på fikapengarna istället. Vad händer då? Fabriken säger nej, samhället säger ja. Vem bestämmer?
81: ”För det första kan man faktiskt utgå från att en annan moral än dagens kommer att råda i ett socialistiskt samhälle”
En förutsättning i diskussionen! Ovetenskaplig och omöjligt att vederlägga. Hur skall man kunna motsäga det? Vi vet att premissen är fel. Det har blivit bevisat tusen gånger om i de socialistiska samhällen som funnits. För att inte tala om de socialistiska rörelser som kollapsat pga internt bråk och brist på intern ”solidaritet”. SACs utveckling är ju ett bra bevis på detta.
82: Överskottet tillhör hela samhället, inte arbetargruppen som skapade det.
Och vad gör man om en fabrik säger Nej. Vi har arbetat ihop dessa pengar; de behåller vi själva? Det intressanta är att praxis finns. I Spanien 1936 visade det sig hur anarkistisk och syndikalistisk ekonomi inte fungerade.
87: I ett syndikalismen finns inget privat ägande av jordbruksmark, tomtmark, stadsbebyggelse och sådant som andra är beroende av för sin försörjning eller överlevnad.
Då vet vi att en bonde har möjlighet att åka till kollektivjordbruk och ge upp sin gård, eller ta en enkelbiljett till koncentrationsläger eller bli avrättad. Precis som under spanska inbördeskriget.
91: I Sven Lagerströms exempel på en syndikalistisk ekonomi ”är produktiviteten hög och det ”gällande prissystemet” ger överskott.
Åter ger Lagerström en förutsättning i diskussionen. Hur motbevisa den?
Slutsatsen om Lagerströms Syndikalismen är helt enkelt att den inte har några svar på något. Istället rekommenderas två andra böcker här och här.