BOKRECENSIONER
- Almqvist/Linder Populismens idéer
- Andersson, Christian Populism 2009.
- Eatwell/Goodwin National Populism
- Fleischer, Rasmus (fil mag uppsats)
- Gelin/Åsgard Hotet mot demokratin
- Greider/Linderborg Det populistiska manifestet
- Hamrud, Annika Vad är populism? (ur Expo juni 2020)
- Lasch, Christopher Eliternas uppror och sveket mot demokratin 1995.
- Ljunggren, Stig-Björn Ideologier
- Lindroth, Bength Väljarnas hämnd
- Mouffe, Chantal Till vänsterpopulismens försvar 2019 (ger inget)
- Mudde, Cas Populism 2020
- Muller, Jan Werner Populism (finns även föreläsning vimeo)
- Myrdal, Jan. https://www.lindelof.nu/brexit-2/
- Taggart, Paul Populism 2000
- Wirtén, Per Populisterna
- TV – Axess TV
1. Almqvist/Linder Populismens idéer
9 Populisten ser sig som både uttolkare och exponent för folkets röst.
23 Magnus Jernkrok – en nominalistisk metod är att studera de som kallar sig eller kallas av andra för populism. Realistisk metod är att finna en idealtyp och passa in olika grupperingar i den. Oftast ser den som en massrörelse, ”en modern postindustriell ideologi, likt socialismen eller liberalkonservatismen”. Fanns ej före 1700-tal.
24 Cas Muddes definition är välspridd och erkänd.
- Populister delar in folket i två homogena och antagonistiska grupper, det rena folket – den korrupta eliten.
- Politiken bör vara ett uttryck för folkets allmänvilja
- Populisten är uttolkaren av denna allmänvilja.
26 ”Den som identifierar folket självt som samhällets problem kan omöjligen var populist”
28 både liberalismen, nationalismen, populismen frågar hur folket måste konstrueras liksom allmänviljan.
Att eliten svikit folket är ett kontraktsbrott. Populism ”uppstår som en spänning inom den liberala demokratin”.
43 Karin Svanborg-Sjövall, det gemensamma idag för ”auktoritär populism” är synen på staten och den liberala demokratin.
- Anser globalister mfl har inte bara sakligt dålig politik utan ett uppsåt att skada. illegitim pga lojalitetsskäl.
- Mot maktdelning, mot rättsstatens principer, farthinder för demokrati därför mot ”domstolar, oberoende medier och andra balanserande instanser som står i vägen för majoritetens möjligheter”. Detta gäller även marknaden. Därför stark stat krävs för att få bort modern pluralistisk friktion ”som socialkonservativa radikaler plågas av”.
((kanske gäller för hennes ”auktoritära” variant, men jag håller inte med))
Populister anser ekonomin är underordnad saker som kontroll över gränser, staten, folkviljan, kulturen.
Stämmer. Krassa materialister, inte konstigt hon nämner Ayn Rand tidigare som offer för modern höger. Tänker på hur amerikan försöker köpa skilsmässa i En förlorad värld. Eller köpa sig en adelstitel.
Populister är rosenkindade, om de får makt kommer det bli kasst, ty ”Det är svårt att dela ut pengar man inte har om lånegivarna säger nej, även om du utlyst en folkomröstning om saken”
Vilket är exakt vad vi kritiserar vänstern för, tex Schyman. Dessutom ser vi skillnaden mellan närande och tärande.
51 Torbjörn Elensky – populismens framgångar i Europa beror på att Sverige inte lever upp till fina ord om mer invandring.
((Både denna och Svanborgs inlägg är partsinlagor i samtida politik, bla sk ”flyktingar” och media-dominans. Helt ointressant om några år))
63 Jackson och Trump kallas populister, och populism är misstro mot stark regeringsmakt och nationell regering
Var det inte Jackson som först sade han skall tvinga delstater skärpa sig om de vill utträda.
64 Amerikansk populism vill inte revolution utan ”garantera individens rätt att driva en framgångsrik näringsverksamhet”.
66 populister är mot de tärande, rika eller fattiga.
67 Begreppet ”populist” skapades första gången 1891, för att beteckna det som var gemensamt för bönder som råkat illa ut i ekonomisk kris. En allians mellan Kansas Farmers Alliance och arbetarorganisationen Knights of Labour, skapade partiet People’s Party.
68 Huey Long
69 George Wallace
71 ”Middle American radicals”, ej vänster eller höger, liberala eller konservativa, ”Det gemensamma för gruppen är att de liksom andra populister före och efter dem ser sin egen klass (medelklassen) som svårt missgynnad. De anser att regeringen gynnar både de rika och fattiga samtidigt”.
87 populism negativt ord i allmänhet, liknas vid nazism
2 Andersson, Christian Populism
Populism är ett komplicerat begrepp. NE säger vädjar till folket oberoende av social klass. Wikipedia säger vädjar till folket mot elit. Svenska Akademins ordlista säger populism är gemensam missnöjesopinion.
Populism ofta folkviljan mot den formella demokratin.
Tidigare forskning Canovan, Laclau, Paul Taggart, Cas Mudde.
Populism är ofta ett invektiv.
Paul Taggart talar om grundläggande teman:
- Fientlighet mot representativ politik
- identifikation med ett idealiserat hjärtland inom det samhälle populisten tillhör
- en ideologi som saknar grundläggande värden
- en kraftfull reaktion på en utbredd känsla av kris
- grundläggande dilemman som gör att pop själv sätter gränser för sin expansion
- en anpassning till omgivningens färger.
Populism anser politik är smutsig, men måste ändå delta för att få ut budskapet.
Sir Isaiah Berlin definition:
- föreställning om integrerat samhälle
- ointresse för politiska institutioner, mer samhälle än stat
- återvända till naturligt tillstånd före krisen
- återuppliva traditionella normer och värderingar
- folkviljan, majoriteten
- populism framträder ofta i samhällen med snabb förändring eller kris
Skillnad till fascism och kommunism är att ”När kommunisterna och fascisterna kom till makten fann inte längre någon elit utom de själva. Om man accepterar att populism är en skugga eller en spegel av någon form av demokrati, faller också diktaturerna utanför populistfältet”.
Efter 2 VK fanns i 25 år inget utrymme för populism. ”Karismatiska ledare och bombastisk retorik stod inte högt i kurs efter andra världskrigets trauman.”
Sedan oljekris 1973. De kallades först missnöjespartier. Då var skatter och byråkrati fokus. Nu etnicitet och nationalism.
Tre bärande element återkommer:
- de säger sig representera ett homogent folk oberoende av klass, kön, ursprung
- Antagonistiskt förhållande till eliten som korrumperad
- kritisk inställning till konstitutionell representativ demokrati, vill direktdemokrati, därav svag partiorganisation och istället karismatisk ledare
Vissa menar hot mot demokratin då ”den i allmänhet förkastar grundläggande värden som pluralism, tolerans och kompromiss”.
Vissa menar hotet är ”den populistiska konstruktionen av det homogena folket. Populismens behov av att försvara fiktionen av ett enhetligt folk kan i slutänden leda till ett totalitärt samhälle”, alltså är de inte ”politiska motståndare utan politiska fiender”.
Populister byter ofta åsikt, därav anklagelse om tomt skal.
Politikens uppgift är att väga intressen, förhandla och kompromissa. Populism förkastar kompromissen, folket är homogent, bygger på misstänkliggörande, konspirationsteorier och myten om det svikna folket.
”Folkstyret är ena halvan av demokratin. Rättssamhället och de grundläggande medborgerliga rättigheterna är den andra. Populismen hyllar i allmänhet den första halvan men inte den andra”.
3. Eatwell/Goodwin National Populism The Revolt Against Liberal Democracy
4 D:n
Avgränsningar till fascism folkvilja-holistisk nation
Vanligt enkelt folk- den nya människan
Korrupta avlägsna eliter- Auktoritär tredje väg att
Roger Eatwell, professor emeritus i jämförande politik vid University of Bath, skriver att ”medan populism och fascism skiljer sig särskilt ideologiskt, har den senare i praktiken lånat aspekter av populistisk diskurs och stil, och populism kan urarta till ledarorienterad auktoritär och utanförskapspolitik .”[33] För att populism ska övergå till fascism eller protofascism krävs en ”nihilistisk kultur och en svårlöst kris.”[34]
[P]opulism är som fascism genom att vara ett svar på liberala och socialistiska förklaringar av det politiska. Och liksom fascismen erkänner inte populismen en legitim politisk plats för en opposition som den anser agera mot folkets önskningar och som den också anklagar för att vara tyrannisk, konspiratorisk och antidemokratisk. … Motståndarna förvandlas till offentliga fiender, men bara retoriskt. Om populismen går från retorisk fiendskap till metoder för fiendeidentifiering och förföljelse, kan vi prata om dess förvandling till fascism eller annan form av diktatoriskt förtryck. Detta har hänt tidigare … och utan tvekan kan det hända i framtiden. Denna omvandling av populism tillbaka till fascism är alltid en möjlighet, men det är mycket ovanligt, och när det händer, och populismen blir helt antidemokratisk, är det inte längre populism.[35]https://www.vice.com/en/article/qv9gkp/where-does-right-wing-populism-end-and-fascism-beginhttps://books.google.se/books?id=h4qdDwAAQBAJ&lpg=PR1&dq=from+fascism+to+populism+in+history+pdf&pg=PA5&redir_esc=y#v=onepage&q&f=falsehttps://books.google.se/books?id=GFWsCQAAQBAJ&lpg=PA179&dq=%22right-wing+populism%22+xenophobic+racist+nativist&pg=PA179&redir_esc=y#v=onepage&q=%22right-wing%20populism%22%20xenophobic%20racist%20nativist&f=falsehttps://dare.uva.nl/search?identifier=22286a6b-7e6a-4689-9a71-41ed47923500
4. Fleicher, Rasmus mag uppsats Populism och apokalyps
(fd anställd på Arbetaren?), på Södertörn (!), ledare Håkan Blomqvist (trotskist).
hänv till Gardell (vänsterrevolutionär, skrivit Rasrisk, arb mot ras m bla Anna Lena Lodenius)
samt bok av Per Wirten (gav ut vänstertidning Arena, samt propalestinsk)
recenserar Arnstads bok https://perwirten.se/2018/09/21/upp-pa-barrikaden/
ur GP rec:
Ur mötet vecklar Wirtén ut ett fascinerande idéhistoriskt reportage. Via bland andra filosoferna Thomas Hobbes, John Locke och Jean-Jacques Rousseau följer Wirtén individualismens stigande ställning på idéernas börs. Det är en kraftfull idé – utan individer ”ingen demokrati, inget rättssystem, ingen marknad.” Men också de konkreta försöken, från bland andra Thor Heyerdahl, att finna ett oförstört paradis bland Söderhavets öar – det filosofiska naturtillstånd utan stat och skrivna lagar som människan en gång ska levt i. http://www.gp.se/kultur/kultur/per-wirt%C3%A9n-the-crazy-swede-en-sann-historia-1.1194915
5, Gelin/Åsgard Hotet mot demokratin
–
6. Greider/Åsa Linderborg Det populistiska manifestet
Vrede och en vision av kritik av makten ger populism
Populism är mer än ett tillhygge
Flyktingproblem beror på fördelning kommuner 7
Kritik kommer ur tron på oändliga resurser. Verkligheten som social konstruktion. Att inget är utanför människans möjligheter (antikonservatism)
Hos dessa vanliga människor finns en oro för stenkastning mot blåljuspersonal 8
Ej svar från Greider
Humanitär katastrof i Syrien 8
Tar inte upp deras eget ansvar. Ingen utveckling. Bara befolkningsökning.
Dagens populism har en rot bland de som kämpar 8f
Fördomsfulla är ordet för de som ej vill dela m sig av överflöd
Liberaler mot ”populism, nationalism och faktamotstånd” i medlemsutskick
Otroligt vrickat svar. Pop är mot demokratin
M politiker i Göteborg mot populism i regering låta inv stanna.
Nästa begrepp i raden demokratihot är ”högerpopulism”, som Arnstad beskriver som extremistisk nyliberalism i samma anda som det numera nedlagda svenska partiet Ny Demokrati… Fascisterna har, till skillnad från högerpopulisterna, en djup ideologi och enligt Arnstad vet de vad de vill göra. (Nordfront)
Arnstad kallar socialdemokraternas nya restriktiva flyktingpolitik populistisk
7. Hamrud, Annika Vad är populism? (ur Expo 4 juni 2020)
pressfriheten monterats ner och rättssäkerhet och mänskliga rättigheter
samhället som uppdelat i två homogena och antagonistiska grupper, det ”rena folket” och den ”korrupta eliten”
en ”tunn” ideologi. En tunn ideologi är inte heltäckande, som socialism och liberalism. Den fokuserar istället på bara ett antal olika saker och därför kombineras ofta populismen med andra ideologier.
Fel. Se Populismens idéer, s 26, Jernkrok
moralisk – mellan ett moraliskt folk och en omoralisk elit.
ser sig som ensam om att företräda folket i denna konfrontation. En populist är dessutom inte bara anti-elitist utan också anti-pluralist.
en kameleont som smälter in i omgivningen. Vilken politik som de populistiska partierna driver beror alltså på tid och plats
homogen nation. Man anser att folket har en särskild visdom, dygd, och att dessa egenskaper späds ut och trubbas av när homogeniteten undermineras av invandring
regional kontra centralstat
Hot mot demokratin
I många avseenden är populismen motsatsen till liberal demokrati. Den liberala demokratin innebär
1 fri åsiktsbildning,
2 återkommande val,
3 växling vid makten,
4 opolitiska tjänstemän,
5 självständiga domstolar och
6 granskande medier.
(Min anm. Klargör: hur ställer sig populism till
- folksuveränitet,
- majoritetsval,
- minoritetsrättigheter,
- rättsstatsprincipen,
- maktdelning.)
Eftersom populisterna anser sig ensamma om att representera det de kallar ”folket” så uppfattar de detta som hinder för folkets vilja. Det ”genuina” folket måste skyddas mot det främmande.
1 Akademisk kunskap,
2 självständiga domstolar och
3 fria medier
är folkfiender.
lyfter ofta frågor som är helt relevanta. – De kan också ha en mobiliserande funktion i att representera väljare som känner sig åsidosatta.
det är tydligt att populism utgör ett hot mot demokratin
8. Lasch, Christopher Eliternas uppror 1995
Gunnar Olofssons förord: ””Populism” som amerikansk och ideologisk strömning är en bred och delvis ännu levande tradition med rötter i 1800-talets ”middle America”, den självägande medelklassens världsbild av arbete, sparsamhet, familjeorientering och medborgaranda i den lokala världen, och en motvilja mot banker, storindustri och den federala statens byråkrati.
Populism uppfattar Lasch i korthet som en kombination av kulturkonservatism, politisk småfolklighet och ekonomisk radikalism; den är kulturellt konservativ genom att den betonar familjens värde och religionens roll; politiskt småfolklig genom den vikt som läggs vid individernas självrespekt och motvilja mot beroende av stöd och bidrag, och i kritiken av statens och främst den federala statens -”Washingtons” – makt och omfattning; ekonomiskt radikal genom sina krav på ekonomisk jämlikhet och kritiska hållning till stora bolag och banksystemet.
Den amerikanska populismen krävde under sin glanstid bl.a. kontroll av storföretagen och en progressiv inkomstskatt, dvs. den rymde en folkligt egalitär kritik av rikedomens representanter. Lasch lägger inte så mycket vikt vid inkomstutjämningen utan snarare vid sociala jämbördigheten, kravet på respekt för det hederliga arbetet och medborgarskapets jämbördighet.
Lasch populism utformas som drömmen om en överblickbar värld där människor tar, och kan ta ansvar för sina handlingar, familjer och liv, där utbildningssystemet och skolorna fullgör sin uppgift att forma en kunnig allmänhet som är förmögen att förvalta sina egna öden”
Individernas oberoende omdöme, initiativkraft och självdisciplin är centrala egenskaper för en demokratis funktionsförmåga.
MIN ANM Krönika, i tidningen Fokus, Simon och Petterson 18 dec 2018 ”Christopher Lasch (1932–1994) var en sentida, mycket vältalig representant för populismen, vars böcker jag kan rekommendera för att få en bild av hur populismen kan förstås ur en anhängares perspektiv.”
9. Ljunggren, Stig-Björn Ideologier 2014
Populism tror på folket mot eliten, makthavare eller medieeliten.
Närande och tärande. Socialbidrag eller fallskärmar.
Problem beror ofta på enskilda skurkar
Konspirationer.
Girighet hos eliten.
Tidigare var bättre tid.
Resurser finns.
Upprensning
Förenkling
10. Lindroth, Bength Väljarnas hämnd
–
11. Mouffe, Chantal Till vänsterpopulismens försvar 2019
Dominansförhållanden
Maktstrukturer
Som Foucault mfl
12. Mudde, Cas Populism en kort introduktion 2022
Populism sätts i ett liberalt demokratiskt sammanhang. Populism är mer kopplad till liberal demokrati på det teoretiska planet än till någon annan form av demokrati.
Populism, enligt ett idébaserat perspektiv, ”en tunn ideologi enligt vilken samhället ytterst är indelat i två homogena och antagonistiska grupper, det rena folket och den korrupta eliten. Politiken bör vara ett uttryck för allmänviljan” (20).
Tunn betyder här formbar och blir därför ett tillägg till andra läror. Därav kan populism inte ge sammansatta eller heltäckande svar på politiska frågor i det moderna samhället.
Två motpoler finns till populism: elitism och pluralism.
Det finns en närhet och likhet mellan populism och direktdemokrati. (32)
Faran är, som den tyske politiske teoretikern Carl Schmitt sade, att det måste finnas ett homogent folk för att allmänviljan och demokratin skall finnas, vilket innebär en gränsdragning mot de som är utanför. Populismens allmänvilja är klar, tydlig och absolut, och kan legitimera angrepp på de som hotar folkets enhet. (33)
hjärtlandet, populismens ”tänkta samhälle”, homogen identitet, ta tillbaka frågor som etablissemanget inte tar upp (34)
Populismen mobiliserar genom antingen starka ledare, sociala rörelser eller politiska partier (59)
populism är för vanliga människor som drivs av ovanliga människor med vanlig profil (98)
populism ses som en fara för demokratin, enligt Rosanvallon en pervers förvrängning av demokratins ideal. Men sanningen är att den kan även vara demokratins fördjupning (99).
Demokrati är en metod. Oftast syftas en liberal demokrati. Hur ställer sig populism till den?
Liberal demokrati inrättar oberoende institutioner som värnar grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och skydd av minoriteter. För att skydda från ”majoritetens tyranni” (101)
Fri opinionsbildning och politisk delaktighet
opponera mot regeringen och rätt att delta i det politiska systemet.
Krävs, yttrandefrihet, rösträtt, behörighet till offentliga befattningar och alternativa informationskällor (101)
populister är demokrater men mot den liberala demokratin, inget bör begränsa folkets vilja, ej pluralism samt minoriteters rättigheter och institutionella garantier. Balans mellan majoritetsstyre och minoritetens rättigheter.
Folksuveräniteten åberopas för kritik av de oberoende instituten
oftast är måltavlorna rättsväsendet och media (101)
”I grunden ställer populisterna frågan vem som kontrollerar kontrollanterna” (102)
populister är mot förtryck (113) ty för folksuveränitet och majoritetsstyre
populister kritiserar demokratins dåliga resultat och menar att lösning är förändring av de demokratiska procedurerna. (115)
Det är ingen tillfällighet att populismen växer är bland arbetarklassen som ”inte längre känner sig företrädd av de socialdemokratiska partier som välkomnat ekonomisk globalisering, europeisk integration och multikulturalism” (122).
Eliten har inte längre kontroll över media (124)
Populister försöker skapa krisstämning (127) tex ifråga om invandring, kallas kris.
Elitens försök till kartell för att blockera inflytande spär på populismens argument, det är ”En mot alla, alla mot en” (133)
Åtgärder medborgarutbildning, socialiseringsprocess för att lära ut grundläggande värderingar. (134)
Populism är ”inte så mycket demokratins spegelbild som den liberala demokratins (dåliga) samvete” (138)
”I en världs som domineras av demokrati och liberalism har populismen i allt väsentligt blivit ett illiberalt demokratiskt svar på odemokratisk liberalism” (138)
”Populister ställer besvärande frågor om odemokratiska aspekter av liberala institutioner och principer, exempelvis författningsdomstolar och internationella finansiella institutioner” (138).
Populister ställer rätt frågor men ger fel svar 8140)
13. Muller, Jan-Werner Populism
de anse sig representera folket oavsett demokratiska resultat i val. Anser sig ha moralisk legitimitet oavsett valresultat
Fel. Vi accepterar demokratins röst. Dessutom skillnad mellan att kritisera ett resultat och att inte följa det
Anklagelse stämmer fö m fascisterna
Pop anklagas ofta för känslomässighet
Fanns ej pop i Aten
Nä, men Graccus
Pop är anti pluralism
Föreläsning Princeton University.
14. Myrdal, 2016-07-21:
”Brexit gjorde mig verkligt glad. Den brittiska arbetarklassen, folket drog ner byxorna på de välbeställda och deras avlönade intellektuella.
Inte underligt att dessa nu runtom i media varnar för ”populism”. Ordet smögs in av liberaler och annat patrask i svenska språket i början på sextiotalet som ett ord för att ovanifrån skymfa sådana som i likhet med småfolket i the Populist Party, i Förenta staterna 1891 kräver demokratiska reformer, minskad arbetstid, kontroll av banker och inskränkning av monopolens makt.”
15. Taggart Populism 2000
Populist rörelser är diffusa. Sex nyckeltermer (2):
- populism är fientliga mot representativ politik
- populism identifierar sig med ett idealiserat hemland inom gemenskapen de uppskattar
- populism är en ideologi som saknar grund-värderingar
- populism är en kraftfull reaktion på en känsla av extrem kris
- populism innehåller fundamentala dilemman som gör att den begränsar sig själv
- populism är en kameleont som anpassar sig efter miljön
Populism har en dubbelsyn på politik. Vill inte ha representation utan direkt och enkelt. Identifierar sig med en idealiserad befolkning, skiljer mellan ”wholesome” och andra.
Populism har ingen tanke som ”jämlikhet, frihet och social rättvisa” utan inget kärnvärde.
”Populism är en episodisk, antipolitisk, tomhjärtad, kamelontisk hyllning av hjärtlandet (heartland) vid kriser” (5)
”Ofta är populist stil sammanblandad med en stil som helt enkelt söker vara populär – att tilltala en stor mängd människor. Det är inte bara en ofullständig utan också ett felaktigt sätt att använda termen” (5).
Huey Long tog sin kunskap från Bibeln och sin okunskap från ekonomiska skriverier (39), folklig stil, förnamn, färgstarka kläder, första kvinnan i senaten.
George Wallace odlade en image av vanlighet, billiga kostymer, slickat hår bakåt och gillade countrymusik och ”ketchup på allt” (39).
Institutionella dilemman hos populism (99ff): karismatiska ledare, direktdemokrati, konspirationsteorier.
Hegemonin av representativ politik och dess institutioner visar på kraften i liberala idéer. Liberalism steg fram som en grupp idéer för att försvara medborgaren från staten och ge staten folkligt stöd som sin bas. Om vi ser på vissa av kärn-idéerna i liberalism är det klart att populism, i bred bemärkelse, är en reaktion mot den” (116). Liberalism har en världssyn som konstrueras runt individer. Populism arbetar med kollektiv i sin hyllning åt folket som en organisk helhet (116). Liberalism har vidare rättigheter för individer som ett sätt att skydda dem från oönskad statligt intrång i deras frihet. Populism är mot minoriteters rätt då rättigheter är verktyg för dem slagna minoriteten, medan populism ser majoriteten som utsatt och skyller på det överdrivna försvarhos staten för minoriteters rättigheter för denna orättvisa. Liberalism föredrar marknad framför stat i ekonomin. Populism har inga problem med statlig inblandning i ekonomin och har en tendens att tillåta regimer den gillar att bli auktoritära och därför potentiellt intervetionistiska” (116).
”Populism är en periodisk men återkommande reaktion mot liberalism”, en av många. Även nationalism och religiös fundamentalism erbjuder utmaningar till liberalism. Dessa skiljer sig från populism genom att ha avgränsade valkretsar. De kommer ur stark identifikation med grupp. Populism måste identifiera sig som en reaktion mot representativ politik.
Nationell identitet kan bli ett bålverk mot globalism (117)
16. Wirtén, Per Populisterna Nordstedts
Kooperativ för skydda småfolk. Tom Watson 1892. första populisterna (10)
Urrörelsen JR Allen i Texas 1877, Farmers Alliance, organisation för självhjälp (15). ”Rörelsens kärna var den kooperativa idén”, 17f
Bildningstradition (22). Upplysning. väcka Politiska frågor i anslutning till folket egna erfarenheter (13)
Demokratisk massrörelse. Folkrörelsen Charles Macune.
Ej hierarki istället autodidakt (22)
Närande kontra tärande vi mot dem, ”de som producerar och de som inte producerar” (21)
jmfr Bengt Sändhs syn på byråkrater i Handbok i olydnad.
Krediter låg ränta, om ej får staten rycka in, ”staten borde skydda de svaga i samhället” (35)
Framsteg kräver kapital, ”arbete och kapital behöver varandra” (34).
Alltså ej socialism. Istället bara dåligt användande av kapital.
Ingen färdig ideologi doktriner ist utgå från egna erfarenheter löser problem längst vägen behöver inte färdiga svar på varje detaljfråga
Etablerade representanter samma intr. Stänger ute. Pol menlöst
Ej socialism istället frihetstradition
Inga utopier (36)
Idealet var ”den skötsamme och ansvarskännande… medborgaren”. Ej ”våld, revolution och strejker i den politiska kampen”, reformer. 42
Den pop ”rörelsen aldrig lyckades hitta en dynamisk balans mellan folkrörelse och partiapparat” 43
debattartikel 1998 S-politiker Ylva Johansson och Annika Åhnberg kallades Gudrun Schyman ”populist”, De menade att ”populister varken har förmåga eller vilja att ta ansvar för konkreta beslut. De är ständigt på jakt efter nya populära ståndpunkter för att maximera antalet röster. Utmärkande för populister är att de saknar trovärdighet och inte ens bekymrar sig för denna brist”.
Wirtén frågar ”i vems ögon de framstår som icke trovärdiga, men den frågan ställer sig inte de båda statsråden”. 51
”Det finns ingen vedertagen definition av ordet populism”. Den har inget manifest. Ingen international. 54
Peter Wiles – definition ”alla de rörelser och strömningar som delar en grundläggande föreställning, nämligen den att ’dygden finns i det enkla folket'”.57
Donald McRae – gör definition. Pop är en ideologi. började som reaktion mot förändring jordbruk till ideologi. förändring hota värden.
Modernitetsproblemet, berör utveckling kopplat till framsteg. större möjligheter att påverka och kontrollera sina livsmöjligheter. Samtidigt fragmentisering av samhället. ”Gemenskap och gruppidentitet blir ett svar på fragmentisering och rotlöshet”. Tidigt i pop historia kopplades framsteg till socialdarwinism. Utan denna kan pop vara progressiv. Samt även att människan, för att få helhet, måste leva i endräkt med naturen. 68ff
Margaret Canovan – ser två ord som primära, folket (ej arbetarklass eller bondebefolkning) samt antielitism. Folket definieras i relation mot de andra. För vissa ras, klass. För pop eliten. 71
Erik Åsgard – pop har två viktiga pendelrörelser. Individualism-kollektivism, pluralism-monism. Monism innebär strävan efter enhetlighet och enkla svar, längtan efter enhetlighet och enkla svar. 73
Ej revolution, reformera (33). Rättvis mot maktkoncentration ur Amerika biljetten anda ingen över lagen därför lagskydd krävs
Ideal moralisk marknadsekonomi samförstånd folkhem
Evig process, ingen utopi ingen historien början el slut där alla levt alla. Rousseau Marx
Ej uppdelning arbetare, bönder egenföretagare . Båda producerar, det finns ingen utvald klass
Därför anklagelser om småborgerlig
Populism skiljer sig från alla utom anarkism att när den nått maktposition inte längre är populism s231
Som tandläkaren
Skillnad i betoning tre aspekter mellan liberalism och konservatism. Konkurrensdemokratiska. Lib. Medan konservativa betona deltagande och dialog. Demokrati är ej ett medel för att nå ett mål, jämlikhet frihet välfärd, utan ett mål i sig, folkviljan och folksuveräniteten är centrala värden. ”Den populistiska traditionen tillhör i likhet med folkrörelserna den republikanska fåran” 235
Populism har en mörkare sida. Folkviljan. Folket röst
Folket har speciella egenskaper
Habermas ”kritisk till en av populismens mörkaste sidor: tanken på folket som en homogen kraft och bärare och bärare av vissa givna egenskaper eller normer. För många republikaner, och populister synnerhet, har detta varit en förutsättning för att folksuveräniteten skall kunna förverkligas. Därmed har traditionen också stått öppen för demagoger som talat i ’folkets namn’ och sagt sig vara bärare av den mytologiska ’folkviljan’. Betraktelsesättet förnekar eller begränsar individualismen och står i skarp motsättning till ett modernt och pluralistiskt samhälle. Med folket har man i allmänhet menat vita, kristna män som har familj och arbetar i sitt anletes svett. De andra: de svarta, homosexuella, muslimer, judar kvinnor, barn, långhåriga, lata och så vidare har uteslutits ur gemenskapen. Men också de som inte delat folkmajoritetens föreställda etos, de värden som folket sägs representera, har utdefinierats” (235f)
”Habermas projekt är att försöka förena den radikala idén om folksuveränitet med pluralism” (236)
17. TV – Axess TV, 2018-10-20,
Moderator: PJ Anders Linder. ”Upplever vi ett verkligt uppsving för populistiska föreställningar som motsvarar det allt intensivare intresset för dem? Var får de i så fall särskilt genomslag och var har de svårt att göra sig gällande? Vad beror sådana skillnader på? Går det att frilägga gemensamma nämnare för de populistiska rörelserna eller kan var och en förstås blott på egna meriter? Detta var temat för seminariet Populismens idéer som hölls ute på Engelsbergs bruk den 25 september. (2018)” 4 delar:
1. Talare:
Eva Queckfeldt – Populism i antikens Rom, Ceasar Pompejus, mfl riktar sig till folket, fd soldater, löften om gårdar. brydde sig ej om proletärerna i rom. kort, gav inget
Magnus Jernkrok – Rousseau och den franska revolutionen, Väljer idémässig el realistisk väg metod, hitta gemensamma faktorer sedan hitta rör som uppfyller dessa Cas Mudde, tre def rena folk mot korrupt elit allmänvilja pop repr allmänvilja. Rousseau makten utgår från folket , trodde ej man kunde representera allmänviljan. finns ej rent folk mot korrupt elit. folket måste renas. Sverige 1809, reformer långsamt.
Örjan Berner – I Kina på kulturrevolutionens tid.
div om Mao mot resten av partiet, vädja till folket
2. Talare:
Karin Svanborg-Sjövall – Populismens hårda kärna,
(från Timbro?) anti SD. anti populism. Pop ej en metod, det finns en ideologi, en hård kärna.
-Pop är illiberal men ej odemokratisk,
– pop vilar på ultrademokratisk trad som är majoritär sätter kollektiv före individ.
-utopisk rör sig mot ett färdigt harmoniskt samhälle.
Kännetecken:
-essen till folkvilja mot korrupt elit, (folkviljan talas inte om av samma sätt liberaler eller vänster och elit inte bara vill tjäna på utan syftar på att göra illa)
-statskommunitör syn på samhällets skilda sfärer,
. Populister vill ha stat som potent verktyg för förändring, demo utan farthinder. Föreläsare känner ej till någon populism som går till val på svagare stat
Eliten vill skada, syftar till skada, därför ej rätt till representation.
Varför uppstår pop?
-Materiella förklaringar är överskattade, populism kan vara motsatsen till ett marknadsmisslyckande, John Lukasc bok 1999, uppskattas av föreläsare, nationalismen ökar orsak respekt för stat eroderat, skapar neg spiral, efterfrågan ökar, stat ökar, blir allt mer kraftlös, frustration hos väljare ökar.
Lösningar?
-Ingen meritokrati utan elitkritik,
-Reformist eller reaktionär Burke eller Bannon.
-Liberaler måste bry sig om staten,
-inte bara ett politiskt utan ett ekonomiskt hot.
Allt är fel! Hon vill pro liberal, pop har skydd för bla fattiga, alltså hon hatar, ibland stat måste skydda, alltså hon mot ty vill ha flygplats, tror alla individer Sara 27 bor arb stud i storstad, högutbildad, vacker. med ett undantag vill ha strakare stat. Men ibland rätt, skada i betydelsen antination, samt likgiltig för kriminalitet. Individrätt finns visst hos pop.
Torbjörn Elensky – Från Benito till Beppe,
Enbart om modern pop i Italien, pro invandring,
Lars Trägårdh – Amerikansk populism. Lawrence Godwins bok om populism är en klassiker, slutet av 1800-talet. Idag tendens sätta demokrati mot populism, problematik idag talas om liberal demokrati, Sverige mer demokratisk än liberal. WJ Bryant, centralt var folket kontra ekonomisk elit, liksom hos Jefferson. Mörk sida hos populism konspiration, elit grupper, tex judiska bankirer. Iom Reagan kommer en antistatlig ådra i politiken. Hos populism kommer även en antistatlig ådra. Även kulturellt. Idag används nationalism, rasism och populism som synonyma begrepp. Men ingen tillfällighet populism dyker upp vid ekonomiska kriser.
Total brist på förståelse om statens utgifter olika delar. Tex allt Reagan spenderade på försvaret. Och om ekonomiska kriser, var kom då Wallace ifrån? Ingen som helst förståelse för sociala spektrat, tex kriminalitet.
3. Talare:
Peter Santesson – Folk och elit i svensk politik,
Framställs ofta som Gap i åsiktskorridor mellan elit och folk. Anser ej det korrekt modell.
1971 brittisk journalist skrev bok om Sverige, The New Totalitarians. Roland Huntsford.
korporativt, centraliserat beslutsfattande. Det speciella var att eliten kunnat legitimera sig.
Efter 2VK uppstod tanke att folket måste fostras.
Eliten – inte märkligt begrepp i samhällsvetenskapen. C Wright Mills bok The Power Elite 1956, Ej materiell elit utan inflytande och påverkan, beslutsfattare och företagsledare.
Tidigare fungerade partier som vertikala länkar till allmänheten; idag har relation medlemmar väljare vittrat; idag
Populisternas favoritföreställning är att klumpa ihop alla de olika motstridiga intressena inom de som kan påverka och mena att de är samma
(kritik: ateisterna, Dawkins, Hitchens mfl buntas ihop till en grupp, vars enda syfte är islamofobi)
centraliserad opinionsbildning, en sändare många mottagare, det enda du kan göra är att skrika på din radioapparat.
Widar Andersson – Populism till vardags, (Chefred för Folkbladet)
kommer från socialdemokrater tre generationer brukssamhälle, politik pratade man inte om för det behövdes inte, alla tyckte lika. Utom de som ägde och var liberaler.
”Små partier är små för att folk tycker att de är konstiga”.
Det mest lyckade populistpartiet är socialdemokraterna.
Vänsterpartiet är ett grovt populistiskt parti. Tex förslag om gratis tandvård, utan berätta hur det skall finansieras. Varför växer de inte? Ideologin. Samma gäller KDS, grov populism, tex sjukvårdsköer är Löfvens fel. Alf Svensson är ”populismens mästare”.
Valdeltagande är ett bevis att folk inte givit upp hoppet.
SD är populistiska men besväras inte av ideologiska spörsmål.
Jag är skeptisk till ideologi, bilder av verkligheten, däremot inte starka värderingar.
Genom att haft makten i 70 år visar att de är lyckade populister. Ty de identifierar sig med folket inte med makten. En socialdemokrat sade ”Tricket är att låta som det alltid har gjort medans man gör det som måste göras”.
Benjamin Moffet, Australien, bok 1916 om populism. Använda eller utföra populism. Populism är en ”politisk stil”. Idag måste den utföras men samtidigt förnekas.
Populismen håller demokratin vital.
Jörgen Huitfeldt – En infantiliserad samhällsdebatt – ett hot mot demokratin. (Sveriges radio, nu tidning? Kvartal)
vad är ett vuxet samtal
en metod att tillsammans nå fram till kunskap
skilja på åsikt och fakta
respekt för meningsmotståndare
bemöta motståndarens bästa argument
tex Björn Söder om minoriteter. De finns. Frågan har beröringsskräck.
Behandling av SD är infantil. Åkesson framstår som den vuxne när han talar med alla.
Ungern. Orban säger är en ”illiberal demokrati”. Köper media, byter ut chefer, ändrar valsystem.
Den som gör anspråk på moralisk överlägsenhet bör inte använda omoraliska metoder. Tex överdriva och jämföra abortförslag med dystopi TV serie som Handmaids tale.
4. Talare:
Första generationen kan inte skapa allianser, bla pga karaktärsegenskaper
Vilken bristande karaktärsegenskap hade Lincoln som inte kunde få stater att samarbeta
Två inriktningar sedan John Stuart Mill, att folket vet vad de gör, och att folket bara röstar på den som gör att de får det bättre.
Anders Widfeldt – När missnöjet kommer till makten,
div om definitioner
Cas Mudde, sade stil inte en ideologi, men ändrat sig. En tunn ideologi. Eliter har förrått folket genom att inte genomföra folkviljan. Pop kan vara höger, vänster, grön, mitten osv
Finns motsats maktutövning, dvs politiskt ansvarstagande och populism? Nej, det finns en latent konflikt, men måste inte nödvändigt finnas.
Div om nordiska partiers uppgång och ev fall
Efter fått makt återstår för populism rörelse bort från liberala värderingar, Cas Mudde är inte vänsterjournalist, men menar det finns problem mellan den liberala demokratin och populism. En åtgärd vid maktövertagande är byt ut folk i statsapparaten (gjorde även SocDem för hundra år sedan)
Jackson?
Anders Sundell – Medborgarnas ansvar, saker som Trump och Le Pen skall inte bortförklaras utan tas på allvar, inte bara gny ”de är galna”. Så sade Franklin.
Finns det en folkvilja? Styrelsen skapas av olika konstellationer. Ej heller bundna av partier.
Pessimism är rådande, allt är i kris, klimat mm. Vems fel? Är det folkets? Två angreppshåll:
1 preferenser folket väljer,
2 politiker genomför.
Medborgare utvärderar sedan politiken, åtgärdar.
Vissa menar folk inkapabla, röstar ja när bättre och nej vid sämre. Waldermar Okee (?) ”The resposible electorate” 1966. säger folk är bra. Aiken/Bartell ”Democracy for realist” säger nej, femtio år senare, det enda folk kan är att straffa politiker när de får det sämre, tom saker som dåligt för fotbollslaget tar ut på politiker. Brennan ”Against democracy”, Mill trodde folk skulle bli bättre, men det var fel istället bör vara villkorad rösträtt.
Regeringar kan bildas mot folkets vilja. Politiker är ej bunden av väljarna. Egen kompass eller partilinjen finns också.
En diskrepans är invandringen, sedan 1990 har folket mot varit fler än för, i riksdagen har det alltid varit fler för och nästan ingen mot. Peter Esajasson, debattör menar att man har inte följt demokratins grundmekanismer. I invandringsfrågan har det inte funnits alternativ, vilket demokrati kräver.
SD är därigenom en kurskomplettering. Medborgarna kan alltså inte ses som ansvariga för migrationspolitiken.
Politiker skall vara lite mer pålästa och duktiga än andra.
Ökning av sannolikhet för att ett lagförslag går igenom är inte antal som är för utan den ekonomiska eliten påverkan (ca 30 min in).
Världens mest välmående länder alla är demokratier, kan inte vara en slump. Folket måste ha ansvar för sina val, inte bortförklaras. Upplysta despoter är en chimär.
Mycket intressant och vältaligt
Hans-Gunnar Axberger – Institutioner, på gott och ont.
Någon talade om populisten som institutionens fiende. Kan det ist vara så att institutionen kan tämja populismen. Vad är institution? Romersk rätt. Större än delarna, man kan byta ut personer ändå ha institutionen kvar. Ett ex är kungahuset. Kyrkan. Ständerna. Utvecklingen går från ättesamhället till institutioner. I Sverige har det skett ostört. Nationalstaten. Tre delar av statsförvaltningen. Samt fack, press, partier.
Idag tilltro till institutioner ökat inom juridiken. Sedan 1970-tal. Förut var politiker mer allsmäktiga. Ett ex är gymnasielagen. Den antogs trots ansågs inte fungera, domstolarna fick fixa var tanken.
Populism kan inte botas av samhällsinstitutionerna om inte de demokratiska institutionerna själva klarar av det.
Div böcker med populism i titeln, Göteborgs universitetsbibliotek:
Ionescu/Gellner Populism
Populism is not about economics, politics or even… society. It is about personality and personality in a moral sense (individen skall vara en hel människa fri från alienation) (160)
Tännsjö Populist democracy eller Fryklund Populism i Norden
Populism är inte liktydigt med folklighet (tex Mao och Castro) 73ff
Populism är folklig ideologi, uppdelning i ”folket och makthavarna” (74)
Populism formeras kring motsättningar av icke klassbunden karaktär (76). (tex) individ kontra kollektiv (organisation, byråkrati, teknokrati), stad-land, centrum-periferi, nation-yttre, närande-tärande, fattig-rik (76)
Björne Populism och ekopolitik
Populism strävar efter makt i hela folkets intresse, bortser från klasskillnader (320). Populism (i en av fem betydelser) en taktik, folket mot etablissemanget (323)
Ordböcker:
Svenska Akademins ordbok – verkar inte finnas
Nusvensk ordbok – finns ej
Svenska Akademins ordlista – rörelse byggd på politisk missnöjesopinion
Stora synonymordboken – vädjan till vulgäruppfattning
Bonniers synonymordbok – politisk riktning… företräda (små) folkets intresse gentemot eliten
Bonniers främmande ord – politisk rörelse som vädjar till folkets missnöje mot samhällets institutioner