Stefan Lindgrens Lenin Fischer & co 1999
Nedan är ett fåtal punkter vid genomläsning av boken; en djupare analys kan eventuellt komma senare:
- Partiskt upplägg, tex befolkningen ägde en ”ynka” femtiondel av skogarna, 8
- Ryss är ”inte en nationalitet på samma enkla sätt som ”svensk””, ty etnicitet 13
- Ryskt bondeliv – präglat av brutalitet 33
- Plechanov – ”högdragen och självcentrerad” 38
- Lenin var totalt okunnig i filosofi till fyrtio års ålder. Då tvingades han ta itu med ”vissa avvikelser”, Machs empirokiticism
- Puritansk sexualitet bla mot Kollontaj. Sexuella teorier är oftast hypoteser och ”bottnar i ett rent personligt behov att försvara det egna abnorma eller hypertrofiska sexuallivet inför den borgerliga moralen… (lika motbjudande är för mig) rotandet i det sexuella som, hur ohämmat och vilt det än må förefalla, ändå när allt kommer omkring är rent borgerligt” – 83f
- Trotskij ville arkebusera Kollontaj – 85
- Inget ”dokument som entydigt bevisar att Lenin mottagit tyska subsidier” finns 120
- Statskuppen: ”’En dag kommer ni att förstå vilket brott ni deltar i!’ ropade den koleriske Martov och lämnade salen” 135
- Omröstningen: Bolsjevikerna fick 24,7 %. ”Enligt parlamentariska spelregler skulle förstås Lenin ha avgått”. Å andra sidan fanns inget alternativ. Socialistrevolutionärerna var splittrade i en vänster- och höger falang, varav vänstern stödde bolsjevikerna. Att lämna över regeringen till höger-SR vore detsamma som att kapitulera för de vita. Kerenskij hade redan en gång svikit folkets krav på fred och jord. Nu kunde inte bolsjevikerna göra detsamma”. 137
- Sovjetdemokratin ”innebar diktatur över revolutionens motståndare. Men sovjeterna fungerade ännu demokratiskt, där var inga åsikter förbjudna, fast det höll på att kosta sovjetstaten livet” 146
- Statlig tvångsinsamling av säd. Men det gjorde ju alla under kriget! 148
- Churchill hade en ”panisk skräck för Lenins tal om världsrevolutionen” 151
- Framgångar i inbördeskriget ”Med den eldige Trotskij som krigskommissarie” 152
- Mordet på tsarfamiljen – man måste se till sammanhanget,
- ”det pågående inbördeskriget med miljontals döda”.
- En tronarvinge hade ”stärkt (de vitas) legitimitet”.
- Det var i linje med rysk tradition.
- Tsaren hade spillt fler liv i meningslösa krig än någon annan tsar. Det var ”förmodligen lika nödvändigt” som med Karl II eller Ludvig XVI.
- Det var ett klassiskt tyrannmord som ”försvaras i folkrätten av rättslärda” (två sextonhundratals filosofer, Althusius och Grotuis) 155
- Det som befrämjar revolutionen är rätt enligt Lenin 156.
- ”Lenins syn på oppositionen blev allt oförsonligare”, dvs han var mer och mer mot andra partier; pressfrihet avskaffades 159
- Enpartistat ”måste tillgripa”, införs pga uppror av Socialistrevolutionärerna 162
- Den anarkistiske gerillahjälten Machno var antisemit 168
- ”Under ledning av den gamle bolsjeviken Michail Frunze, under tsartiden två gånger dömd till döden, drev Röda armén Koltjaks styrkor allt längre österut” 170
- Attack mot Polen 1920 – ”Lenins politiska misstag” och ”felbedömning” 172f.
- Den ”okände Lenin” (om den nya Leninbilden i arkiven)
- General Volkogonov handplockades av Jeltsin för att skapa en ny negativ bild av Lenin. V gjorde bara vad han blev tillsagd hela tiden. Syftet var att ”slå mot de ryska kommunisterna”. 177
- ”Nästa steg i Kremls ideologiska offensiv” mot Lenin var att anliga R Pipes, som ”väckte skandal” genom tal mot kommunism, ”En professor vars krigiska antikommunism till och med var för mycket för Reagan handplockades av Kreml till att som första utlänning få tillgång till Lenin-dokumenten… Pipes valde ut 122 av de mest komprometterande” 177f
- ”Men dokumenten måste tolkas. V och P ”låter bli att sätta in ett skenbart uppseendeväckande dokument i sitt sammanhang” 178
- Omständigheterna, svälten, ”Sovjetmakten vacklade” gjorde ”Lenins bombastiska dekret” nödvändiga, ej nödvändigtvis tas bokstavligt ”den tidens språk” (exempel ges) 178
- Allt dokument med Lenins död och mord utsagor är ”en säck som kan fyllas med skiftande tolkningar” 181.
- Det förekom att Röda armén begick övergrepp mot judar 183
- Den röda terrorn var ett svar på den vita. Oppositionen samarbetade med fienden 190. Den var ”ett förtvivlat försök att häva ett underläge” 193
Röda armén använde stridsgas mot revolterande bönder (långt senare kapitel) 234
Den vita sidan avrättade många i Finland och vid fronten. De röda var i psykologiskt underläge då de darrande uppreste sig mot lag och ordning, därav Lenins hårdhet 194
”De vita skördade vad de sått” 195 - Dödssiffrorna för fångar är små i jämförelse med dagens Ryssland 196
- Koncentrationsläger – ordet används av bolsjevikerna. De uppfanns av spanjorerna. De infördes i Ryssland av britterna, det finns helvetesskildringar av dem, men inga från de rödas läger efter kriget 197
- ”Inte alla ville förstå” att ”Terrorn är något som påtvingats oss” enligt Bolsjevikerna. Men anarkisten Kropotkin protesterade. Lenin svarade inte. Även tjekan, hemliga polisen, skrev att ingen ”kan vara säker på att inte avrättas (Den som skall straffas) upphör att var människa (och) hotas med avrättning för allt” 197f
- Lenins ”naiva förhoppningar om revolutionen i väst”, ”bristande realism”, totalt okunnig om Amerika. Orsaken var att komintern (den internationella kommuniströrelsen) gav honom fel upplysningar, ”Komintern befolkades av många virrpannor”, därför sade han ”Jag kräver absolut att Otto V. Kuusinen och endast han avger rapport för den kommande kongressen. Därför att han vet, och han tänker” 202
- Lenin var asket och åt inga överdådiga middagar som senare 211
- I marxismen och leninismen fanns inga svar på vad man skulle bygga upp efter revolutionen. Det enda svaret är att klasskampen fixar det. Om målet uttalas blir det automatiskt en form av subjektivism, en personlig åsikt, från Lenins vilja 214f
Det finns ”inget facit”, bara ”dimmiga antydningar” 223 - ”Bristen på proletära kadrer och landets låga kulturnivå” gjorde Lenins idéer omöjliga att genomföra (varför då göra revolution alls, undrar vi andra?) 219
- Hur skulle bolsjevikerna styra industrin, svaret blev med våld och hot, den s.k. krigskommunism, med enmansstyre (Lenin förstås i toppen). ”Trotskij hade (i dec 1920) anslutit sig till arbetaroppositionen” och röstade ner Lenin 221
Tionde kongressen hölls i mars 1921, Trotskij var för ”gradvis koncentrering av industriledningen till fackföreningarna” ((men det kan ju inte stämma! Trotskij var ju mot fria fack)) 222 - Jämlikheten minskar. Diktaturen blir värre 228
- Byråkratin växer. Beror enligt författaren på Rysslands efterblivenhet 229
- Till slut sker ett uppror i Kronstadt; matroserna som följt Lenin vägrar vara med längre. Enligt författaren var det ”nya rekryter (som) tenderade att göra sovjetmakten ansvarig för problemen, även när de ytterst orsakats av de vitas anlopp och omvärldens blockad” 236
Vilket är lögn. Matroserna var samma som var med Lenin 1917, de var inte nya och okunniga, utan samma som blivit desillusionerade. ”vita officerare spelade en stor roll, sade Lenin, ”Det var ett rimligt antagande” 236. Lögn. - Intellektuella – bolsjevikerna tvingades använda borgerlig intelligentia, en ny skillnad blev krav på examina i marxism 261
- Den bolsjevikiska bondefientliga hållning berodde på att de inte ”förstod motsättningarna”, enligt Lindgren. Gorkij var mot bonderomantiken. Vissa bönder var som djur och betedde sig illa 263
- Neutral syn av Lindgren på konflikt Trotskij- Stalin 296
- ”Oktoberrevolutionen var inte ett verk av Lenin. Redan innan bolsjevikerna grep makten hade arbetarråd tagit över på många stora företag och bönderna jagat bort godsägarna” 291
”Uppfattningen att Oktoberrevolutionen hade kunnat undvikas, som en del historiker (bland andra Richard Pipes) hyser, är ohållbar” 291
Enligt Lenin var det kriget och nederlaget som gjorde revolutionen ”ofrånkomlig” 292
”Revolutionen var lika oundviklig som en storm som bryter ut 292
((SAMTIDIGT säger Lindgren att segern skulle uteblivit utan Lenin och hänvisar till E H Carr och Trotskij 292f))
”Den ryska socialismen… var ingen manisk generalplan ur Lenins skrivbordslåda. Den var ett verka av många miljoner människor och en produkt av såväl den allmänna europeiska arbetarrörelsens tradition som en lång och säregen rysk frihetstradition. På samma sätt måste revolutionens bister och svagheter, som till sist tog överhanden, till största delen tillskrivas inte Lenins person utan den ryska efterblivenheten, byråkratin och den autokratiska tradition som landet ärvde från tsartiden” 293f.
Rent nonsens som bara är till för att ursäkta Lenin och gängets maktbegär.