http://www.dagensarena.se/opinion/henrik-arnstad-kristersson-maste-stoppa-extremisterna-m/
DEBATT PUBLICERAT: 26 SEPTEMBER, 2017
Henrik Arnstad: Kristersson måste stoppa extremisterna i M
Den extremistiska delen av Moderaterna utnyttjar plötsligt nazistiska Nordiska motståndsrörelsen för att tysta misshagliga röster i offentligheten. Den nya M-ledningen under Ulf Kristersson bör stoppa denna utveckling. Svensk politik måste bli anständig igen, skriver författaren Henrik Arnstad.
Allt började så oskyldigt. En lokaltidning (Södermalmsnytt) publicerade ett reportage om en ny trend i Stockholm; elektriska skateboards. Jag intervjuades, utifrån att jag använder dylika.
Sedan hände allt slag i slag. Moderaternas främste representant på sociala medier, riksdagsledamoten Hanif Bali, hånade reportaget på twitter. Jag var en tönt. Att jag åkte skateboard var fånigt. Att jag tilläts göra det i en tidning var provocerande. Därmed startade Bali drevet hos sin supporterskara.
Bali är väl medveten om att hans följare utgörs av nätets värsta grupperingar av rasism, hat och mordhot. Balis syfte med sina personangrepps-kampanjer på nätet är att följarna ska agera.
Bali kunde inte låta bli att skryta om att han »vet vilka det triggar« (twitter, 21 sep), när han går till attack. Och visst triggade hans utfall, som fick avsedd effekt. Framför allt nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR) gjorde som de förväntades – de spred hånet angående om mitt skateboardåkande på sin webb.
Hanif Bali valde i detta läge inte att ta avstånd från nazisterna, vilket han hade kunnat göra. Nazisterna lade märke till Balis tysta gillande.
De skrev att Bali inte har »tagit avstånd från Motståndsrörelsen, utan han har istället valt att gå till [fortsatt] hätskt angrepp mot Arnstad«. När jag påpekade detta för Hanif Bali och NMR låtsades den förre förorättad, vilket var en teknik som vann sympatier.
Självklart är inte Hanif Bali nazist och självklart uppskattar inte NMR i grunden Bali. Alliansen existerar utifrån principen, att »fiendens fiende är din vän«. Både NMR och Bali anser sig ha en gemensam fiende i mig. Det kan jag förstå angående NMR, men angående Bali är skälen mer diffusa.
På sin Facebook använde Bali invektiv, angående min person, som han hämtat från de rasistiska hatsajterna:
Att jag låter mig intervjuas angående att åka skateboard beror på psykiska problem (det är en »mental utvikning« och jag har »glömt ta medicinen«), han kallar mig »pansargeneral«, ett personangrepp som odlas på rasistsajterna utifrån att jag gjorde militärtjänst på stridsvagn. Jag »lyckades fascistanklaga hela Danmark«, ett falsarium utifrån att jag en gång deltog i TV-debatt om flyktingmottagningen i Danmark respektive Sverige. Och så vidare.
Balis demonstrerar via retoriken – inför sin supporterskara – att han är en del av dem; nätets hatiska undervegetation. Och via den makt han givits av offentligheten (privilegierad position inom moderaterna samt en rejäl riksdagslön) är han i praktiken osårbar.
Jag är långt ifrån den förste som drabbas – och jag är långt ifrån den förste som kritiserar Bali.
»För tre år sedan hade han fått sparken från Moderaterna. Men i normaliseringens tid rycker folk knappt på axlarna«, skriver krönikören Alex Schulman om Hanif Bali (Expressen, 23 sep 2017).
Det är dock ytterst skrämmande att moderaterna, via Hanif Bali, gör svensk politik så mycket råare. Den förra partiledningen under Anna Kinberg Batra gav sitt tysta medgivande till Hanif Balis metoder.
Demokratins förhoppning är att den nya partiledningen ser sambandet mellan vikande opinionssiffror och Balis extremism. Denna väg leder bara ännu längre nedåt, för den svenska högern.
Lär istället av moderaten Anders Björcks bevingade ord från konstitutionsutskottet 1989, om att »veta hut«.
Hyfs och folkvett kostar ingenting, men skulle göra underverk i Sverige 2017. Tillsammans skapar vi ett värdigt, demokratiskt och anständigt debattklimat.
Där aktörer fortsätter ha väldigt olika åsikter – men där personangreppen förpassas till den brunsvarta sophögen. Där de hör hemma.
Henrik Arnstad